"Felsorterat. Försändelsen försenas."

Beställde en ny mobil förra veckan för att det är ganska behövligt. Den borde ha kommit vid det här laget och jag var ganska jätte säker på att jag skulle få den idag. Var nyss inne på posten för att spåra mitt paket och ser att det är i Örebro, på ICA. Innan dess har det även varit i Jönköping. Funderar på hur posten sorterar sina paket.

Min pojkvän har lika stora bröst som jag.

Jag har alltid sett mig själv med en lång, spinkig kille med sladdriga ben. Jag menar, det har varit det jag letat efter. Så träffar jag en ganska kort kille som tränar mer eller mindre varje dag. Han är allt ifrån spinkig och har fasta ben. Jag blir kär och inser att min pojkvän har lika stora bröst som jag. Fast hans är hårda och består av muskler. Mina är fyllda med fett.

Det är väl egentligen inte så att hans bröstmuskler är särskillt stora, nej det är jag som fortfarande har små pubertetsbröst. Och det är nog det fulaste jag vet. Men ändå. Han skulle kunna låna min bh om han vill. Eller okej, kanske inte.

Så vi inte tappar taget om den kärlek vi har rätt till.

Jag har spenderat min helg med dem människorna som ligger närmast hjärtat. För det är ju det enda man egentligen behöver, att få umgås med folk som betyder. För vänner är det enda som kan rädda en i alla lägen. Med kramar, skratt och kärlek. Och ni är så jävla mycket kärlek för mig.

Till det sista andetaget.

På tåget idag använde någon i vagnen parfym. Samma parfym som för ganska exakt två år sen fick mitt hjärta att slå dubbla slag. Och trots att det var så längesen och trots att jag inte ens tänkt på personen på väldigt länge gjorde det ont i mig när doften än en gång nådde min näsa. För den doften sårade mig så mycket, den försvann ur mitt liv lika snabbt som den kom in. Jag fick aldrig chansen att leva med den utan alla känslor. Känslorna som gjorde mig hel och som krossade mig i tusen bitar. Det gör ont för att det slutade illa och vi aldrig sa hej då. Den parfymen kommer alltid att vara din, du.

Jag kräver ingenting, bara att aldrig mera tvingas hålla käften.

Idag upptäckte jag något som gör att jag känner mig lite efter och lite trög… Den där reklamen som gått på tv bra länge nu om hon den mobbade som sjunger när hon går runt i skolan. Det är ju fan en Kent låt. Jag är i och för sig inget stort Kent fan, men det kändes som att det borde man haft koll på? Aja, nu vet jag det i alla fall. Och dessutom vet jag även att den är bättre då Kent kör den.

Mitt nya jag?

Snart ska jag, Jessica Andersson, cykla till tåget. Jag ni läste rätt, jag ska cykla en halv mil. M har dåligt inflytande på mig.

Duktigadagen.

Efter skolan har jag hunnit handlat, gjort en sallad, fixat disken, städat och bäddat rent i sängen. Just nu sitter jag och målar naglarna och ska snart åka till stationen och hämta bror, sedan ska vi åka till Södertälje. Jag är bra idag, jag är jävligt bra idag.

Morgonskratt.

På det smutsiga tåget jag åkte till skolan med imorse med stod det:
"I wish my girlfriend was this dirty."

Det är humor.

Say to me c'est la vie.

Börjar bli dags att tagga till tror jag. Rycka upp mig och börja fixa allt som står på min "to-do-list". Bästa att tagga till med är Sannas "90's"-lista på Spotify. Sanna som har en bloggdesign med sitt ass och beskriver sig själv som hon med den blonda pagen och en cigarett i munnen. Jag vill också ha en identitet, en image, något som liksom förknippas med mig, något som är jag.

Please, don't leave me.

I can't be without, you're my perfect little punching bag
And I need you, I'm sorry

Och jag glömmer bort att andas.

Sitter i skolan och slutar om exakt en timme och 40 minuter. Ungefär. Och jag längtar. Vill inte vara kvar här. Vill hoppa på tåget, kliva av i Strängnäs och få träffa underbar. Få kramas med älskade, älskade M.

Och hon skriker: "du är det sötaste som finns".

Igår drogs det till Nyköping för att gå på typ en festival för att, för min del, få se älskade Lasse. Han var galet bra, söt och mysig. Sen gjorde det lite ont i hjärtat när han meddelade att det är var hans näst sista konsert på minst ett år. Men bra var det.

För min del kunde vi åkt hem efter det men Jocke skulle prompt se Promoe så det var bara till att börja vänta. I väntan fick vi bl.a. se ett riktigt, ursäkta, kasst band i Hip Hop genren (säger ganska mycket om hur kasst jag tyckte det var). I alla fall, jag lärde mig en av deras låtar - "Han är sushi", eftersom det var det enda som sjöngs en hel låt! Hur som. När dem var klara fick dem en pinsamt liten applåd och när det sedan blivit knäpp-tyst skriker en halv emo kille strax bakom mig "WOHOO GAALET!" och kör just en galen applåd helt själv. Haha. Och det var det enda bra med den spelningen. Klockrent.

Och okej, det var bra stämning på Promoe så det vägde väll upp väntandet.

No matter who I blame, you're not around.

Igår försökte jag plocka några fler vuxenpoäng genom att dricka kaffe. Och det gick inte. Det sa stopp innan muggen var vid munnen. Det luktade apa när det kom så nära inpå, för annars tycker jag att det kan lukta trevligt, sådär på håll. Men det gick inte. Provade till och med att hålla andan, men icke. Kaffet hamna i sopan och jag får fortsätta dricka saft.

Veckan hinner inte ens börja.

Så börjar det där som tar över livet igen. Det där man måste gå till alla vardagar och liksom engagera sig i. Jag menar skolan såklart.

Men det är fredag, det är typ helg och ikväll ska jag se Slumdog Millionarie (igen, såg den på bio i början av sommaren) för jag älskar, älskar den.

Skönt att veta att det finns vänner som ställer upp.

Till Lisa:
Hej lisis! behöver din hjälp... Jag vet ju att du har lite erfarenhet med ja, du vet, hehe. Och nu har jag hamnat i klistret. Vet inte vem pappan är, vart tog du bort ditt?

Från Lisa:
Jag visste inte heller vem som var pappan till min. Men jag orkade inte sticka till min gynekolog så jag gjorde de själv. Gick ganska bra. Säg till om du behöver hjälp :)

....

Från Lisa:
Om man slarvar går de fort, annars tar det en timma lr två. Då försvinner Allt.


Lisa är underbar, just för att vi kan skämta om sånt här. Och för att jag vet att hon skulle hjälpa mig om det var på allvar. Ja, kanske inte med att själv ta bort det i badrummet, men ni vet. Hon är bra.

Appelez-moi.

Tog hjälp av Google-translate för att översätta det där franska kortet jag fick av Lisa i vintras...

Yenx är dina reflektioner av diamanter. Jag tror igår du alltså även i dag. Jag hoppas att vi kan leva i närheten av varje grotta resten av livet. Din väl flickvän.

Miih.

Världens finaste ligger i min säng just nu. Det är mysigt. Han får nog sällskap snart.

I walked under a bus, I got hit by a train.

Sitter och försöker förstå mig på SJs tågtider så här fem i åtta på morgonen. Försöker förstå hur dem har tänk att man ska ta sig till skolan. Om jag fattat rätt måste jag åka en kvart tidigare än jag brukar, och dessutom komma fram senare? Dvs. den 25 minuter långa tågresan har blivit en ca 44 minuters buss och tågresa. Jävligt onödigt. Jävligt onödigt eftersom det uppenbarligen går att åka tåg från Läggesta, halv tolv på dagen går det i alla fall. Men inte klockan åtta. Det är konstigt. Jävligt konstigt.

Paus från verkligheten.

Och jag är hemma igen. Och jag har fler fräknar än förut. Och jag har något grymt ont i halsen. Och allt med Turkiet var extremt behövligt.

Träffade personen som måste vara världens sötaste turk. Goundi-Goundi hette han, men han ville att vi kallade honom "Goundi-boy".

Goundi-boy: Can I say something?
- : ...
Goundi-boy: I love yoou!
- : I love you toooo!
Goundi-boy: I love you threeee!

8 augusti.

Och jag får lov att säga hej då och på återseende. Ikväll lyfter planet mot Turkiet och jag ska med. Inte helt fel va. Men det känns lite jobbigt att när jag kommer hem, då är det inte ens en vecka och så börjar skolan. Vart tog mitt sommarlov vägen? Men skit samma, nu ska jag sola och bada. Bada och sola. Göra ingenting. Glömma allt som heter skola och jobb. Hoşçakal.

Be careful what you wish for, 'cause you just might get it all.

Just nu har jag fått precis vad jag hela tiden önskat. Precis det som jag sagt är "allt jag vill ha". Och det är underbart. Men ändå brottas jag med den där känslan av att det är någonting jag saknar. Jag tror det är min vän jag saknar.

Jag kan inte ens gå med er luft i mina lungor.

Jätte kul att jobba när man har mensvärk så man vill spy, och hela tjocka släkten "vi-vet-inte-vad-deodorant-är" kommer in. Då mår man bra. Särskilt om man har provrumspass och alla ska prova samtidigt och det liksom inte finns tillräckligt med provrum till alla. Så hälften måste stå ute och trängas med mig, framför mig, bakom mig, bredvid mig och precis överallt runt mig. Då mår man riktigt bra, ANDNÖÖÖD.

Men nu är det bara en dag kvar på sommarschemat, pappa har äntligen köpt en ny skärm till mig och jag har ätit pizza - jag är glad.

Like songs that say goodbye.

Just idag är det bara två dagar kvar, kvar på mitt "Jessica-ska-dö-sommarschema". Var av den ena dagen är idag, mellan 12-16. Sen är det bara en dag kvar, en dag kvar på "Jessica-ska-dö-sommarschemat". Det känns bra. Det känns befriande. Sen får jag vara ledig en dag, sen åks det till Turkiet. Känns helt okej.

Men fram tills dess, mellan jobbet och sömnen blir det till att vänta. Vänta och se vad som ska hända. Kanske sitter jag och väntar på ett hej då. Jag vet inte. Inte än.

Och nu är det bara ett år kvar med er.

Efter att ha suttit och läst en lång konversation mina idrottslärare emellan där dem totalt mobbar "Jocke den lilla loppan", inser jag hur mycket jag saknar dem. Dem söta, söta lärarna.

"Ja, det är jag. Men att du överhuvudtaget nämner Jocke när det handlar om löpning säger det mesta om dina ambitioner :)
Puss puss"

Kiss me.

Jag är lycklig och jag vill pussa hela världen. Livet känns underbart, det är sommar, sol och jag har bara tre dagar kvar på sommarschemat. Puss, puss, puss.