Här kommer alla känslorna på en och samma gång.

Hela mitt allt, min kropp, min själ, tog sommarlov i helgen. Det är då ganska svårt för min hjärna att motivera mig att ge mitt sista i skolan nu. Och det är ju verkligen det sista. Min grupp räknar med att bli klara den här veckan, sen blir det att chilla (ta tag i flytten och HR-dagen) till den 7juni då vi har opponering och sen, sen har jag sommarlov. Är ledig hela juni vilket känns sjukt jävla underbart, eller ja, det känns bara helt jätte konstigt!

Igår peppade jag dock mig själv med årets första utepass för afro-powerdance. Och herre gud var härligt det var. Energi-bost till tusen eller så. Och annars då? Annars är det maj, sol och värme. Adam hade bara t-shirt på sig igår och hej, där kom mina sommarkänslor igen.

Kom.

Du min ängel, här i livet får man sota för all skit som man har tyckt
Det gör dig matt och arg och nedtryckt i två alldeles för grova skor 
Din mun ångar av rök, vi går hem, du kan väl ruttna på en stol i mitt kök
Jag säger kom, kom så ruttnar vi ihop, på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör

Fredagsmys for reals och drömmar om sommar.

Snart blir det fredagsmys - for reals! G kommer hit och vi ska äta middag och kolla film, mys. Sen ska jag (när han får gå hem till sig igen, jag har blivit beordrad att vara barnvakt) gå på UK (utekravallen). Jag som kände att fan jag har inte tid att köa, jag skiter i UK! Jävligt trist kändes det i och för sig, men dagen efter då jag fick höra att de som hade börjat köa efter 21.00 hade kl. 08.00 nästa dag blivit utan biljetter. Då kändes det okej igen. Dock under valborgsdimman lyckades jag flirta till mig en biljett och här sitter jag nu, och ikväll blir det UK trots allt. Familjen kommer stå på scenen och jag kommer sakna C och drömma mig tillbaka till sommaren 2010.