Senvägar.

Gillar att Länstrafiken överhuvudtaget föreslår en sån här resväg istället för att hänvisa till exempelvis tåg, nog för att SJ inte är mycket att lita på nu men ändå. Jag tror att man ändå borde komma fram snabbare med tåg?

Läggesta Station - Södertälje Centrum
Avgång: 07.52.
Ankomst: 14.07
301: Läggesta till Kilen (Strängnäs)
337: Kilen till Malmköping Busstation
701: Malmköping till Nyköping Bussterminal
710: Nyköping till Vagnhärad järnvägsstation
702: Vagnhärad till Södertälje Centrum

I forgot to tell you guys.

Moa skickade ett sms här om dagen och berättade vem som hade köpt "Gretas hus". Ni förstår inte grejen med det huset som vi här gör... Det är liksom, ja, det fulaste hus ni kan tänka er. Och när ni nu tänker hur fult det är. Dubbla det så får ni hur äckligt det är. (Så bara det att man hittat en köpare var en chock för mig...) I alla fall. Jimmie Åkessons pressekreterare har tydligen köpt detta. Puss va.

Someone next door’s fucking to one of my songs.

Stannar upp och funderar på hur snygg jag är när jag går runt i underkläder och strumpor, packar och städar och lyssnar på Regina Spektor i M's lägenhet..?

In a winter wonderland.

Bullen var ungefär lika illa som väntat... Men han hade även försökt baka ett hjärta till mig, så det vägde väll upp. M gjorde ett pepparkakshjärta åt mig som någon glömde i ugnen, lika med kolsvart. Men det var en mysig eftermiddag. Idag ska jag åka hem igen. Tror jag. Vi får väl se hur SJ sköter sig.

Första advent.

Sitter här och första-advetnt-myser med mig själv. Tänkte snart smyga till Martins skåp och sno pepparkakor, ska bara se till så att han har somnat om ordentligt först... Här vräker snön ned, är det så hemma också? I eftermiddag blir det att pulsa i snön hem till Linus för glögg och lussebullar. Dock är jag inte helt nöjd över den han tydligen specialbakat till mig. Återstår att se om det är så illa som jag tror. Bamse julig kram till alla!

Jag vet, ibland är jag bara "euughh".

Jag vet inte om någon missat mina extrema problem jag har med min näsa? Saker som det här. I alla fall. Nu i några veckor har jag haft sådana fruktansvärda sår i min näsa. Dem gör ont, dem kliar och när jag snyter mig börjar dem blöda. Och jag har nu, dem senaste dagarna, märkt att mitt snor luktar illa. Jag menar, hallå, ska snor lukta något alls? Mitt luktar illa i alla fall. Och försök inte med något "du har näsan för nära munnen" osv. Det är snoret som luktar. Har det någonsin hänt någon annan?

Life in a bag.

Känns som att jag aldrig gör annat än att packa upp och ner i olika väskor. Känns som att halva mitt liv ständigt plockas fram och tillbaka. Och när jag väl lyckats packa upp allt ur en väska, ska saker ned i en ny. Väskan från helgen är fortfarande inte ens uppackad och nu ska en ny fyllas. Det dags att packa halva livet igen, för att imorgon åka till Linköping och mysa bort hela hela helgen. Det känns bra. Även om jag börjar känna att min väska är mitt hem.

These are open arms.

If time is what you need
Baby, I'll stop the clocks

No one is laughing at God.

Jag är en såndär person som använder mig av känslor när jag tränar, jag liksom släpper ut allt. Gör om det till ilska och bara slår och sparkar ut det. På gympan idag började jag gråta. Jag misslyckades med det där att göra om till ilska. Det gick liksom inte.

En måndag.

Morgonen började med att smörkniven gick av när jag bredde mackan. Mitt i tu gick den. Sen när jag väl blivit klar med allt och skulle gå till bussen snöade det ute. Plockade fram paraplyet och skulle fälla upp det, fastnade med två fingrar och slet bort en massa skinn. Det började självklart att blöda och tillslut lyckades jag hitta två Ahlgrensbilar plåster.

Väl på jobbet fick jag veta att min chef är sjuk, hon som aldrig är så sjuk att hon inte kommer till jobbet. Detta innebar att jag hade barnavdelningen själv och väldigt mycket att göra. Så självklart fortsatte allt att strula.

Sen fick jag veta att en nära vän var med i en bilolycka igår. Så då blev jag ledsen över det också. Men personen är hemma nu och mår bra i alla fall. Men en jävla skit måndag har det varit.

Hej, tjo och klackarna i taket!

Planen igår var att supa den nyblivna 20 åringen Fredrik under bordet. Gick väl bättre än väntat? Sjukt kul hade vi i alla fall med mycket Lill Lindfors och 90 tal. Väl ute på krogen lyckades jag ordna det så fint att Fredrik stod själv och dansade på scenen, haha, skulle kunna betala dyra pengar för att få se det igen. Nej ni kära blogg läsare. Jag hade en underbart kul kväll igår och jag hoppas att eran var, ja, i alla fall hälften så bra.

Don't tell me that you didn't try and check out my bum, cause I know that you did.

Snart blir det att dra sig till jobbet. Sen hem och duscha, borde jag kanske göra innan jag åker till jobbet egentligen? Äh va fan. Sen blir det i alla fall Etown och party. Idag kan nog bli en såndär tokbra dag.

Fan vad tråkigt dem måste ha...

Telefonförsäljare (gissar jag, han sa aldrig vad han kom ifrån): Hej!
Jag: Ja, hej hej.
T: Hur gammal är du då?
Jag: Ja jag är 19.
T: Jaha, gud vad bra!
Jag: Jo, ja.. (Halvt besvärat då jag är säker på att han nu kommer försöka sälja något till mig.)
T: Haru mamma eller pappa hemma?
Jag: Nej. (Nu kommer han ju verkligen försöka tvinga på mig något...)
T: Nehe... Vad gör du då?
Jag: Nu? Ja, jag sitter vid datorn.
T: Aha, facebookar eller?
Jag: Haha, ja.
T: Kollar du inte på någon film då?
Jag: Ehm, nej?
T: Nehe, varför inte det?
Jag: Nej jag har väl ingen lust.
T: Nehe, det var ju inge bra!
Jag: Nej kanske inte.
T: Men du, då får du ha en trevlig kväll!
Jag: Det samma du.

Om mardrömmar.

Inatt drömde jag en mardröm, samma som jag drömt så många gånger förut. Jag tycker det är läskigt med sådana drömmar, för det känns som att dem måste betyda något eftersom dem återkommer. Jag brukar tänka att det kanske var något som hände i mitt tidigare liv? Om det nu finns något sådant? Eller att det är en varning för något som kommer hända i det här livet. Men eftersom drömmen innehåller en hund som har en väldigt betydande roll tror jag inte det, jag kan nämligen aldrig se mig själv äga en hund. Sen är det ju det där att jag absolut inte vill se mig själv mördad också.


P.s. Alla doglovers, det är inte hunden som dödar mig.

Far away but still so near.

Ringde M och grät han i örat i fem minuter. Inte kom han närmare för det. Ibland bara tok suger (ja jag säger sånt ibland) det att älska någon på distans.

I'm so gonna wear two pigtails today.

Har lärt mina jobbarkompisar "hemligheten" bakom hur jag får till endel frisyrer. Youtube. Exempelvis har jag aldrig fattat hur man får till en inbakad fläta i luggen som går hela vägen ner efter ansiktet, nu kan jag det. Fast jag har kommit på att i mitt hår passar det bättre med en annan sorts "fläta" än den vanliga. Hur som helst. Idag hittade jag den här videon:

Is there a ghost in my house?

Ta mig tillbaka dit ikväll. Till sommaren. Till ett torg fullt av människor, musik och kärlek. Till en underbar kväll.

Söndag eftermiddag.

Åker och tränar, bara för att jag för en gångs skull kan. Tänker att det är tråkigt utan C men att jag håller ju för fan på att säcka ihop, behöver sträcka ut alla delar som blir totalt felbelastade på jobbet.

Barnsligt svag.

Jag har kommit på två saker som jag är riktigt svag för. Det första är barnstrumpor, jag älskar, älskar dem. Jag använder själv, pinsamt nog, fortfarande bland annat mina bröders gamla. Dem är mycket mysigare och roligare än vuxenstrumpor. Mest tycker jag om mina blåa med Mumin på. Det andra jag är riktigt svag för är barn som suger på en napp, det är typ det gulligaste i hela världen när man ser hur den rör på sig, nappen alltså.

Det där med 50öre.

Igår var det en tant som skrek på mig över att vi höjt priset på strumpbyxor. Det var ganska roligt.

Särskilt eftersom jag inte alls förstod vad hon menade tills jag kom på varför hon tyckte att priset var högre. Hon mindes mycket väl att dem kostat något på 60 tidigare. Jag förklarade för henne att strumpbyxorna fortfarande kostar 69,50 men att det numer blir 70kr eftersom 50öringen är borta. Då blev hon glad igen.

Inget bättre.

Nej fy fan vad tråkig jag är. 1. Mitt senaste inlägg handlade om snön. 2. Snö handlar om väder. Bara en människa som inte har något bättre att säga pratar om väder.

Idag är jag nog en människa som inte har något bättre att säga.

Hello snowman.

Jag visste ju att den här dagen var tvungen att komma, ni vet. Ja. Vintern. Den riktiga äckliga vintern. Tyckte snön kunde ha väntat med att komma tills december, då är det okej. För december tycker jag om, för då är det jul, mys och massor med ljus och små lampor. Men nu. Nu är det november, mörker, rusk och ja, snö.

Det roligaste av allt är att snön varje år en överraskning. Trafiken fungerar knappt, tog dubbelt så lång tid hem idag typ. Och tågen, ja, vi får väl se hur det går imorgon när jag inte har bil och ska åka tåg till jobbet...

Sleepyhead.

Den här helgen har bestått av jobb och kramats med M som varit hemma. Legat och sovit i hans famn hela dagen, det behövde jag. Jag kan liksom inte sova ordentligt när jag är själv. Så nu har jag tagit igen det. Tror jag.

Torsdag.

Börjar dagen med att försöka gå igenom dörren. Idag kommer det nog gå bra för mig...

Dagens visa.

Idag har jag hängt i Moas rum, beklagat mig över att hennes Sagan Om Ringen period är över för längesen och att allt känns avigt i hennes rum utan alla 1000 affischer. Hittade "date-parfymer" sprutade alldeles för mycket i hela rummet och plötsligt kändes allt som förr i tiden igen. I övrigt diskuterade vi vart värden är på väg och chockades över vad som hänt med alla människor och kollade på det här och dog av skratt. Jag har ont i magen nu.

2 november.

Såhär mycket grattis till mina freaks som fyller år idag. För ni är typ bäst i världen och ni får mig alltid att skratta.

(Även grattis till dig Callis!)

Everyone I know.

Ikväll är jag sådär löjligt lycklig över alla fina människor jag har i mitt liv. De som skickar sms som tar mig genom dagen med det största leendet på läpparna. De som lagar mat åt mig när jag ringer och säger att jag är "vrålis" (vet inte om jag hittat på det själv eller snott det någonstans, men vrålhungrig). De som hör av sig och vill träffa mig, om så bara för att se mig. Den som talar om för mig att lilla jag, lyckas bryta mönstret och föra in något nytt och roligt i dennes annars allt för enformiga vardag.

Och ändå saknas några personer i mig.

Personer som brukade vara min vardag.

Som brukade få mig att känna precis sådär.

Och så har jag tagit mig in i även Södertäljes hjärta.

"När får vi se dig igen då?"
"Jag jobbar imorgon."
"Bra!"