Hade det varit tre år sedan hade jag suttit här med separationsångesten som ett tungt täcke. Men eftersom jag under mina tre år i gymnasiet inte kommit i närheten av den sammanhållning som fanns i grundskolan är detta inte ett problem idag. Jag tog studenten igår och min enda känsla var: fy fan vad skönt. Självklart kommer jag sakna "the magic four", Pokkinen, Sofia och andra fina lärare. Men ja. Magic four will never die. Lärarna stannar i hjärtat, och så klart - i betygen. Tack John Bauer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar