Min basgrupp i skolan är helt underbar. Verkligen. Har en kille i gruppen som är en riktig pärla, alltid glad fast hela hans liv är kaos. Han har inte haft någonstans att bo (har han knappt nu heller) men ändå finns han alltid där och ställer upp så gott han kan, varje gång.
Nu har han ett boende för månaden, en etta nere på stan. I måndags kom han till skolan halvt stressad, tydligen var det små skalbaggar i hela köket och hans flickvän hade härjat om det. Själv skrattade han bara. "Hoppas dom inte kommer i maten". Sen satt han i skolan hela kvällen igår och arbetade med vårat PM, han behövde ju ändå inte gå hem. Vad skulle han göra hemma? Han har ju ingenting där. På skolan finns ju i alla fall internet! Haha. Så sa vi att han får ju säga till om han behöver någonting, vad som helst så kan han ju låna. Han svarade med ett leende: "Nej men gud. Jag har köpt en kastrull och en stekpanna så jag klarar mig." Alltså. Man vill bara slänga sig runt hals och krama honom. Sötfan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar