Gillar inte min brors ”nya” attityd, han har väl kanske haft den i ett år eller så. Men den blir värre och värre för varje dag.
Hans sätt att tro att vårt hus är ssk’s hejarklack, tro att det är ok att han smetar vax i halva huset, tro att alla tycker att det är mysigt med Fansens skiva dunkandes på högsta volym - sju på morgonen osv., jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet..
Men det värsta är nog ändå hans falska snällhet, hur han frågar ”hur mår du?”. Visst första gången blir man glad och tror att han verkligen undrar. Men när han sedan frågar två minuter senare, om och om igen, inser man att han endast vill driva en till vansinne. När man tillslut blir arg tittar han allvarligt på en och frågar ”varför är du så deprimerad?”.
Idag skulle jag gå på toaletten, när jag går dit brukar det vara för att jag är kissnödig. Inte för att prata.
I alla fall när jag kommer ut i köket och går mot toan börjar bror min prata, jag ignorerar honom totalt för att jag är kissnödig, han blir sur och springer efter mig och frågar mig varför jag är så ledsen?
Tipps på hur man kan få kissa ifred?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar