Den här dagen. Oj den här dagen. Jag undrar om det möjligen skulle kunna ha hänt mer?
Dagen börjar med att jag kommer till min praktikplats och en ambulans står utanför, runt den står en massa folk. Inser ganska fort att den inte rör min praktikplats, tack och lov. Men eftersom dörren jag ska gå in genom var precis där och min nyckel är lite knepig vågade jag inte gå fram och fibbla i låset. Väntar istället tills ambulansen åkt och en av dem jag jobbar med kommer. Vi lyckas, efter några försök ta oss in.
Vid elva kommer en kund i och är hel stirrig. Hon pratar tok fort och lyckas förklara att hon vill ha kartong med för att det är en present till hennes dotter som är ”hemma och är sjuk, tack och lov”. För tydligen gick dottern på S:t Eskil. Vi vet alla om vad som hänt där idag nu? Om inte läs på vilken tidning som helst. Hur som helst, hon berättar allt för mig och jag blir sådär lagom orolig för minna vänner som går där.
Vid två kommer två kostymklädda män in i personalrummet med tårta och blommor och skriker grattis till en av mina medarbetare, hon som jag tog mig in med på morgonen närmare bestämt. Jag hinner tänka ”gud vad pinsamt hon fyller år och jag har inte sagt grattis” innan en annan av mina medarbetare kommer in och kostymsnubbarna skriker grattis till henne med. Alla står och skriker och hoppar och jag fattar ingenting. Mitt i allt det här får jag en kram av ena kostymsnubben som säger: ”oj, du är bara praktikant men grattis i alla fall!”. Jag tror jag fick ur mig ett tack där och när allt lagt sig lite frågar jag vad som hänt. Och då skriker en av tjejerna ”VI HAR BLIVIT ÅRETS BUTIIIIIK!”. Haha. Så då kalasades det på tårta och grejer. Det var trevligt. Och juste kostymsnubben som kramat mig visade sig vara högsta hönset för Lindex.
Summa summarum: Dagen började mindre bra, men alla dagar som har tårta i sig är ändå bra dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar