Jag förstår inte hur någon man typ precis har lärt känna kan beröra en så mycket? Varför det känns i hjärtat gällande saker som hänt den personen när man inte ens visste vem det var? Varför man tänker tankar som "tänk om", det hade ju inte spelat ut någon roll i mitt liv eftersom jag i så fall inte hade vetat något om det?
Är det ödet som leker med mig igen? Och i så fall undrar jag vad allt det här vill säga mig? Kanske att det är nuet som är det viktiga, att jag bara kan lära mig av och acceptera det som hänt, att jag lever helt rätt som jag gör nu?
Eller kanske bara att jag, helt enkelt, ska sluta tänka så jävla mycket?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar