Det som är Linköping för mig.

Ibland är det jobbigt att leva när en stor del av ens liv finns över två timmar ifrån en. Det känns i hjärtat att inte veta när man kommer dit nästa gång. Jag vill inget hellre än att gosa ihop mig i hans soffa, kolla på tv-serier och vänta på han ska komma hem. Äta den goda mat han alltid lagar och pussas halva natten. Jag saknar att sitta på hans pakethållare och glida fram i hösten, att träffa vänner, gå på stan och att hålla handen. Jag saknar det mesta som är Linköping för mig.