Är det någon mer än jag som brukar få problem med att benämna personer i ens liv? Att man inte riktigt vet vem personen är för en. Ni vet som när man precis träffat en ny kille eller tjej men inte kommit så långt att man kallar varandra ens pojk- eller flickvän. Fast inte alls på det sättet.
Jag har en person i mitt liv, som absolut inte är någon som typ kan vara min pojkvän. Pojkvän har jag redan och den här personen gillar jag inte på det sättet och ingenting med honom är på det sättet faktiskt.
Vi träffas i princip aldrig, vi pratar sällan och har väldigt få saker gemensamt. Ändå är det så lätt att prata med honom, om sånt där som finns långt inne men som man egentligen inte vill prata om - inte med någon. Men ändå, ibland, måste släppa ut lite av. Jag vet inte om det har med att göra just att vi i princip aldrig ses och det dära. Att det inte känns så jobbigt för jag aldrig behöver titta honom i ansiktet och förklara.
Och jag vet inte om det har med att göra att jag kan smsa mitt i natten och räkna med ett svar. Räkna med att få skriva av mig några rader och alltid få ett svar tillbaka som gör mig på bättre humör.
Nej, jag vet inte vem han är för mig. En vän. Må hända en avlägsen, men en som betyder så fruktansvärt mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar