Jag hatar förekänslan. Ni vet känslan man har innan man ska göra något man inte vill.. Den där hemska känslan som säger att allt, precis allt, kommer gå åt helvete!
Ännu värre är det efter, då allt gick bra. Och trots alla odds var det riktigt kul. Man kan verkligen inte fatta varför man var orolig! Så onödigt liksom.. Så säger man att ”det här, det får vi ta och göra om”. In my ass. Utsätta sig för plågan igen? Självklart att man gör det, om och om igen.
På lördag ska min grupp sälja bullar på Strängnäsmarknaden, "hej bullar". Just nu har jag den där känslan, den som säger att allt som kan gå fel – kommer att gå fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar