tisdag 2 oktober 2007

Man behöver inte alltid vara stark, man får finnas ändå.

Gud vad jag älskar människor med styrka. Människor som kan resa sig upp från ett fall. Människor som vågar må åt helvete, för att sedan kunna gå vidare.

Det kan vara människor vars liv slagits i spillror, ändå står de där och pratar om det. De låg nere på botten och klarade av att resa sig och gå vidare.
På denna punkt tänker jag självklart på Sioma. Sioma som satt i koncentrationsläger i Auschwitz, han som blev en av dem som överlevde.
Han är en av dem, en av dem som tvingas leva med sin hemska historia. Jag beundrar honom starkt, hur han gått vidare och idag kan föreläsa om förintelsen. Jag har aldrig sett så mycket vänlighet och glädje i en människa som jag såg i Sioma. Han var så underbart tacksam för allt, för livet.

”Det som definierar oss är hur vi reser oss efter ett fall.”

Inga kommentarer: